I 2 Stickares serie Soppslöjd den 28 januari bjuder Lotta och Madelaine in Ulrica Loeb, som startat Hjälpstickan. Det är ett superinitiativ, organisationen stickar för hemlösa och behövande och har funnits sedan 2007.

Hjälpstickan ser sedan dess till att stickade plagg kommer till behövande genom de hjälporganisationer som distribuerar till hemlösa i Sverige. Allt arbete sker ideellt och numera finns Hjälpstickan över hela landet.

”Min tanke är att man bidrar med sin tid, kreativitet och garn. Du får sticka vad du vill; vantar, mössor, halsdukar, sockor, halskragar…Du kan köpa nytt garn eller använda rester. Det viktiga är att du stickar (eller virkar) med tanke på en behövande person”, skriver Ulrica Loeb på Hjälpstickans hemsida.

Vill du också lyssna? Under 2 Stickares Soppslöjdskvällar serveras det soppa, och så tar du med det du slöjdar på och lyssnar på kvällens föreläsare. Jag var gäst i förra omgången av arrangemanget och det var en mycket fin kväll. Kolla in mer information om Soppslöjden här. 

2 Stickare drivs alltså av stickarna och pedagogerna Lotta Bengtson och Madelaine Jansson, som också har kursverksamhet och brinner för att sprida kunskap och passion för stickning, virkning, vävning. De har en lokal vid Hornstull i Stockholm, kanske är du intresserad av att låna den till egna kortare eller längre projekt? Läs mer här.

Inlägget Hjälpstickan hos 2 Stickare dök först upp på Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Det är hög tid att skriva om Hjälpstickan, jag har haft det på gång länge. Tidigare i vintras var jag och lyssnade på Ulrica Loeb som är initiativtagare och drivare av föreningen, hon berättade om Hjälpstickans tillkomst och engagemang på en Soppslöjdskväll hos 2 Stickare. Jag lade 15 mars på minnet som datum för sista möjlighet att lämna in bidrag i Stockholm, så bor du här får du vara riktigt snabb eller lagra hemma och lämna in i höst igen. På de övriga inlämningsställena i landet går det att lämna in året runt.

Men, från början. Hjälpstickan är en ideell förening som stickar plagg till behövande under kalla vintermånader. ”Allt som behövs är hjärta, garn och tid” som Ulrica beskrev det. Hjälpstickan har cirka 500 stickerskor knutna till sig över hela landet, organiserade i 15 filialer. De stickar helt ideellt med eget garn, mössor, halsdukar, sockar och vantar, sådant som behövs i vinterkylan, speciellt om du lever på gatan.

Över 500 stickare från hela landet bidrar årligen till att Hjälpstickan kan skänka stickade plagg till hjälporganisationer som i sin tur delar ut till behövande. Hjälpstickan har funnits sedan 2007 och gör stor skillnad för hemlösa och behövande. (Foto Kurbits)

Vintern 2007 var mycket sträng, hjälporganisationer i Stockholm gick ut och efterlyste kläder till hemlösa och behövande. Efterlysningen genererade insamlingar, men problemet var att även om många rensade i garderoben, kom det mest ut sommarkläder. Stickaren Ulrica Loeb, som bor i Stockholm, hörde om detta och fick utifrån det en idé om hur hon  kunde hjälpa, och kanske också få andra att hjälpa – att sticka för behövande och skänka det stickade till organisationerna. Hjälpstickan var född och har drivits av Ulrika sedan 2007. Idag är organisationen stor med arrangemang kring de olika filialerna i landet, stickkaféer och gemensamma aktiviteter har blivit bonus kring verksamheten.

Du behöver dock inte vara knuten till någon av filialerna för att hjälpa till,  grundidén är att du bidrar med din tid, din kreativitet och ditt eget garn och när du är färdig lämnar du in ditt stickade till en av garnbutikerna som ofta fungerar som inlämningsställe, eller så postar du ditt paket till något närliggande. Du kan köpa nytt garn eller använda rester, det viktiga är att du stickar eller virkar med tanke på en behövande person, berättade Ulrica. Strumpor och vantar  är det som är allra mest gångbart.

Ulrica berättar: ”En man i Skövde hade storlek 47 i skor, och svårt att hitta strumpor. En kvinna gav sig i kast att sticka honom ett par. Historien berättar att han sedan var nykter i två veckor”. Att få och ge något som är handgjort är en uppskattad gest. (Foto Kurbits)

När jag lyssnade på Ulrica berättade hon att säsongen ofta sträcker sig mellan höst och vår, under den perioden 2014 samlade Hjälpstickan in 6 808 bidrag över hela landet. Fram till januari i år hade de samlat in 3 777 stickade föremål till förmån till hemlösa och utsatta, så dessa stickerskor gör verkligen skillnad!

En viktig aspekt som Ulrica också berättade om är att Hjälpstickan även fungerar som en katalysator för dem runt i landet som inte har någon att sticka till i sin omgivning. Att få ge sin tid och sitt hantverk vidare är för dem som gör också en ynnest, att veta att det man stickar gör nytta är en fin och skön känsla.

Du kan sticka eller virka plagg som du vill skänka bort. 2014 samlades det in 6 808 stickade bidrag. (Foto Kurbits)

Eldsjälen Ulrica Loeb och hennes stora ideella team gör ett fantastiskt jobb, läs mer om deras arbete på Hjälpstickans sajt. Här finns information om de olika insamlingsställena, de olika filialerna och hur du bland annat också kan skänka garn om du inte vill sticka själv, samt hur du kan stötta verksamheten i Hjälpstickans vänner.

Hjälpstickan arbetar från kalla fötter till varma hjärtan. Är du sugen att bidra går det naturligtvis alldeles utmärkt för även om vårsolen börjar värma är det säkerligen gott att ha ett par vantar när dagen faller.

Är du nyfiken på Soppslöjdskvällarna hos 2 stickare? Kolla in deras sajt, 25 mars gästas de av återbruksproffset Eva Svensson, som bland annat är den drivande kraften bakom utbildningen Recycle Design på Eskilstuna folkhögskola.

The post ”Från kalla fötter till varma hjärtan” appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

En del människor väljer att ta sig söderut mot Milano denna vecka, jag har större tur än så, jag får åka till Göteborg! Och vilket program som väntar mig sen! I dagarna två (idag och imorgon) är jag på plats för att prata gerillaslöjd, träffa kreativa människor och titta på konsthantverk, slöjd och konst. Lyxigt är bara förnamnet! Jag gör tre publika nedslag med gerillaslöjden – kom och var med om du vill! Jag har packat ner mina kapaskivor med bilder (jepp jag har en analog turné den här gången!), jag har väskan full med böcker och är redo att prata om olika sätt att förändra världen med händerna.

Ikväll onsdag finns jag på Världskulturmuseet, där jag får träffa de medverkande på deras stickkafé – ta med dig garnet och stickorna och var med! 

Och imorgon torsdag är det först frukost med nätverket Folk och Form, där det pratas gerillaslöjd hos Fritidsagenturen, Och som om det var nog där, nejdå, imorgon är det också lunchföreläsning på Blå Stället på agendan, se mer här. Hur spännande som helst att få komma dit också.

Göteborg, here I come! Med kapaskivorna under armen – nysprejat och tillklippt. Finns få saker som är så bra som kapaskivor, hur fint som helst ju! (Foto Kurbits)

Vilket fantastiskt program, eller hur? Däremellan har jag fått världens finaste schema med människor att träffa, ateljéer att besöka och butiker att titta på, det är Katarina, Folk och Form och Konsthantverkscentrum som ligger bakom detta digra program och jag är mycket glad för det.

Det kommer att bloggas om dagarna framöver, och det kommer att instagrammas en hel del tänker jag, följ mina Göteborgsäventyr på @kurbitsmedia. Vill du komma i kontakt med mig med tips eller annat som rör allt fantastiskt kreativt i Göteborg? Mejla mig! frida@kurbits.nu. Vi hörs och ses!

The post Kurbits goes Göteborg! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Jag fick nöjet att Skypa med två av de drivande medlemmarna i chilenska garngraffitigruppen Lana Attack, Maria och Claudia, för en tid sedan. Det var verkligen roligt att få kontakt med dem, dels för att de kunde berätta så mycket om sitt sätt att se på garn i det offentliga rummet, dels för att de var så sprudlande glada, engagerade, unga och motiverade.

Det finns en ny generation taggare som tagit sig an garngraffitin på lite annorlunda sätt, det är något jag är ute och letar efter just nu. Lana Attack är ett mycket bra exempel.

Garngraffiti ser ju helt klart olika ut beroende på omgivningarna…Chilenska gruppen Lana Attack i en av deras nyligen genomförda garntaggningar i Viña del Mar. (Foto Lana Attack)

Det är intressant att hålla i minnet att den första garntaggen sattes upp i december 2004. Det är alltså mer än tio år sedan och utvecklingen har verkligen gått framåt!

Magda Sayeg som fortfarande kallas för the Mother of Yarnbombing gick då i täten tillsammans med Knitta. Idag gör hon mer sanktionerade verk, fortfarande arbetar hon med garn i det offentliga rummet, här är exempel på ett av hennes senaste arbeten.

Lana Attack medverkade också i Fashion Revolution Day, som ägde rum förra veckan, 24 april. Över hela världen manifesterades den, bland annat med frågan Vem har gjort dina kläder? (Foto Lana Attack)

En mängd garngraffititaggare har kommit att gå i Knittas fotspår, och utvecklingen har sannerligen gått framåt. En intressant sak med Lana Attack och många andra samtida aktörer idag är att de ofta kommer ur ett etablerat gatukonst-, konst- och designsammanhang på ett annat sätt en det tidigare gardet. Där stod istället graffitikulturen som inspiration, eller att medlemmar ur stickkaféer valde att gå ut på gatan.

Lana Attack deltog vid Festival Chile Incondicional tidigare i vår. (Foto Lana Attack)

Lana Attack har funnits sedan 2012, de har sin bas i Santiago och de är tolv stickare som är aktiva i gruppen. Jag pratar alltså med Maria och Claudia som är de drivande i gruppen, jag skulle tippa att de är i 25-årsåldern och de två träffades via universitetskontakter i Santiago; Maria hade bott och studerat i USA i tio år och kom hem och träffade via vänner Claudia som studerade konst och design på universitet i Santiago.

De beskriver tillkomsten av Lana Attack som att två hjärnor möttes, med behov av stickning som terapi, som uttryck och som konstform. Claudia studerade visuell produktion och var intresserad av gatumode och design. Maria ville hitta en partner att prova garngraffiti med.
- Jag lärde mig sticka och virka när jag var nio, säger Maria,  Claudia var tio. Det är ett uttryck som jag alltid återkommit till, jag stickade och sysslade med traditionella textila tekniker inspirerade av bland annat arpilleras, när jag hade hemlängtan i USA.

Numera stickar och virkar jag mest, säger Maria. Jag frågar dem varför de vill sätta upp sina verk i gatumiljön.
- Santiago är en grå stad! Människorna här är inte glada, de behöver uppmuntran och mer färg! Vi gör detta för att ge dem mer att vara glada för.

Maria till vänster i bild, Claudia till höger. (foto Lana Attack)

Men jag frågar också hur det går till, var de taggar och hur de sätter upp sina taggar. Det visar sig att Lana Attack främst verkar på festivaler eller under evenemang, de söker nämligen tillstånd till alla sina arbeten. De beviljas oftast tillstånd, och eftersom de lägger ner så mycket arbete på sina garninstallationer vill de inte vara i olagliga sammanhang. Här finns det en markant skillnad gentemot andra generationers garntaggare jag pratat med, eller så är det också en skillnad i kultur och historia i var du taggar.

Lana Attack säger att de inte ser poängen med att tagga olagligt, de vill istället finnas på sanktionerade ställen där folk kan ta del av och engagera sig i deras budskap på bästa sätt.  Men – allt eftersom under vårt arbete förstår jag också att de faktiskt också gör en del olagliga taggar, de vill bara inte prata om det.

Installation av Lana Attack. (Foto Lana Attack)

Stort fokus sätts nämligen på att Lana Attack är en del av Clauda och Marias försörjning. De vill leva på sin gatukonst, de berättar att de träffar kunder – företag, gallerier, institutioner –  som vill ha områden, detaljer eller föremål instickade eller invirkade i olika sammanhang, oftast festivaler. De två tar fram ett designförslag med skisser som de presenterar och så utför hela gruppen aktionen. Kunden står för materialet och delar av deras arbetade tid.

Och de vill arbeta med garn i det offentliga rummet för att de anser att det är viktigt. Stickning utvecklar och förlöser en stad menar det;
-Människorna i staden är som zombies, vi vill skaka om dem, få dem att börja tänka själva och uppleva nya saker. Garngraffitin är ett sätt för oss att påverka, säger de.

Kommunikation, uttrycksfullhet, utveckling och glädjespridande – ledstjärnor för Lana Attack som vill väcka känslor. (Foto Lana Attack)

De vill inspirera alla att börja sticka ”knitting is not for grandmas only” säger de, men inte heller bara för kvinnor. Hos dem är alla välkomna att vara med vid evenemang och aktiviteter.  De är precis som många i genren aktiva i sociala medier, alla deras taggar fotograferas och läggs ut med avsändare. De säger att garngraffiti är konst för staden och det är viktigt att så många som möjligt får ta del av dem.

Och framtiden? Claudia och Maria satsar som sagt på Lana Attack på heltid, de vill resa mer i världen med sin garngraffiti, de vill påverka och bidra till en bättre värld:
-Det här är en revolution. Vi vill bli så stora som möjligt och utvecklas så mycket vi kan. Den här typen av konst tillåter människor att se världen annorlunda, att tänka annorlunda. Garngraffiti kan föda nya idéer till samhället, och det vill vi vara en del av.

Alltid med tydlig avsändare och med möjlighet till kontakt. (Foto Lana Attack)

Följ Lana Attack på facebook och på instagram där de är mest aktiva. Och vill du se dem in action finns här en film där Claudia och Maria och övriga i Lana Attack gör en installation.

The post Lana Attack: ”garngraffiti är ett sätt att påverka” appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

”Kan man ställa ut en blogg?” När frågan kom från hälsingegården Träslottet gick det inte att svara annat än javisst! Vilken spännande tanke att fysiskt kunna kliva in i min slöjdvärld! Min blogg Kurbits har funnits sedan februari 2008 och så här inleddes mina första formuleringar:

“Det finns något självklart i handens arbete, antingen vi gör det själva eller uppskattar andra som kan. Idag pratar vi ofta formgivning och design. Vore det inte roligt om vi också pratar slöjd?”

Över 1 300 inlägg senare har jag upptäckt, lärt känna och utforskat mitt område och kommit att älska det. Inläggen har diskuterat, beskrivit och visat upp nyheter, trender och produkter gjorda av skickliga slöjdare, hantverkare och designers. Några av dem finns med här i utställningen, inläggen och föremålen är tänkta att matcha varandra, förstärka varandra och kanske få er att vilja veta mer. Här liksom i bloggen finns inga begränsningar, det handlar om det jag tycker är lustfyllt och intressant. Med slöjden som avstamp kan man hamna ungefär var som helst, jag lovar!

Så välkommen till Kurbits, bloggen och utställningen som tar dig förbi syslöjdens ångest och in i det riktigt roliga gör det självet. Här är din slöjdkompis i inredningsvärlden!

Utställningen invigs söndag 28 juni 11.00. Under utställningstiden i sommar  finns det också möjlighet att lyssna på en föreläsning om gerillaslöjden (datum och tid kommer!), ämnet och boken finns med i utställningen. I min slöjdvärld är allt som sagt möjligt. Se mer information längre fram, håll gärna koll genom facebookeventet  - hjärtligt välkommen!

Kurbits på Träslottet pågår hela sommaren, fram till 16 augusti.

The post Kurbits på Träslottet – välkomna! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

I söndags var det äntligen dags, då hade vi invigning för utställningen Kurbits på Träslottet. Det var en strålande fin sommardag då hälsingegården Träslottet i Arbrå i Hälsingland visade sig från sin allra finaste sida.

Träslottet i Arbrå i Hälsingland, på hälsingegårdens övervåning finns numera utställningen om bloggen att finna. (Foto Kurbits)

Tack alla ni som var på plats, under dagen och tack också för alla de fantastiskt många och glada tillropen i sociala medier kring utställningen, både inför och efter själva vernissaget. Det betyder mycket och det är verkligen roligt att ni är så många som gillar idén. För visst är det ju lite av en knasig uppgift, att ställa ut en blogg – vi har testat, och ja, det gick!

Kurbits digitala slöjdvärld har blivit fysisk – just nu på Träslottet i Arbrå. (Foto Kurbits)

Kurbits digitala slöjdvärld har blivit fysisk med utvalda inlägg varvade med högklassig slöjd, fantastiskt hantverk, glimrande konsthantverk och politisk gerillaslöjd. Allt i ett urval som någonstans utgått från mina favoriter, bloggens 5-åriga historia och utvecklingen i de ämnen som jag skrivit om över åren. Läs mer om tankarna bakom utställningen här.

Hela sommaren finns inlägg från bloggen varvat med utvald slöjd och hantverk i utställningen Kurbits på Träslottet i Arbrå, Hälsingland. (Foto Kurbits)

Här följer lite bilder från utställningen, de medverkande är Per-Åke Backman, Ida Björs, Elisabeth Bucht, House of Rym, Cecilia Levy, Tor Cederman, Heart of Lovikka, vävt av eLIN, Johanna Törnqvist, Växbo Lin, Ulrika Roslund Svensson, Anna Wrigstad Östberg, The Folklore Company och Återbrukshyttan – vad roligt att ni är med!

Cecilia Levys kopp i papper är med i utställningen… (Foto Kurbits)

…liksom Tor Cedermans kaninask och kuddar exempelvis. (Foto Kurbits)

Och sist men inte minst ju! Det finns också möjlighet att lyssna på ett föredrag om gerillaslöjd på Träslottet tisdag 14 juli, jag pratar klockan 19.00, välkommen om du är i trakten!

Häromdagen pratade jag med lokalmedia om utställningen, läs artikeln här! Utställningen Kurbits på Träslottet pågår hela sommaren, till 16 augusti. Varmt välkomna!

Elisabeth Buchts armé av broderade flickor tar det offentliga rummet och just nu också Träslottet med storm. (Foto Kurbits)

Också en halmkrona av Per-Åke Backman hänger på Träslottet just nu. (Foto Kurbits)

Ida Björs dräkt i framkant av bilden och Per-Åke Backmans inlägg och krona i bakgrunden. (Foto Kurbits)

Den här bonaden från The Folklore Company finns till min stora glädje också på plats. (Foto Kurbits)

Utställningen Kurbits på Träslottet finns att se fram till 16 augusti, välkomna! (Foto Kurbits)

The post Nu finns Kurbits på Träslottet! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

För femte året arrangeras Stockholm Craft Fair, tidigare år under namnet Slussen Craft Fair, men eftersom man numera flyttat till Kungsträdgården så passar ju namnbytet bra. 36 konsthantverkare medverkar på marknaden, här finns glas, keramik, en massa olika smycken,  textil och kläder, och det ser fint ut!  - jag vet för jag har fått förhandkika en del.

Jag sitter nämligen med i den jury som har den delikata uppgiften att utse årets nyskapande konsthantverk. Stockholm Craft Fair öppnar klockan 12.00 idag, och utser vinnaren klockan 15.00 då marknaden invigs. Stockholm Craft Fair firar alltså femårsjubileum och arrangeras av KRO/KIF.

Stina Myringer och den här skulpturen finns med på Stockholm Craft Fair som öppnar idag, de håller till i Kungsträdgården och marknaden är öppen för alla, klockan 15.00 korar vi årets nyskapande konsthantverk på marknaden, kom dit vetja! (Foto Stina Myringer)

Kom förbi Kungsträdgården idag och imorgon, fint, smart, intressant hantverk finns där – unika objekt som är gjorda för hand. Utställarna kommer från hela Norden och här är några exempel på medverkande.Nytt för i år ska jag också tillägga, är den spännande Silverbaren! Medlemmar i LOD, galleriet med metalldesign i fokus har försett baren med unika dryckeskärl som du får prova att dricka varm och kall dryck ur – hur smakar silver? Prova på!  Här finns hela programmet för marknaden.

Keramik av Wei Frissia Cai på Stockholm Craft Fair. (Foto Pengfei)

Också Irina Lindqvists verk finns att se i Kungsträdgården idag och imorgon. (Foto Irina Lindqvist)

Juha Luukkonen och Katriina Seppala, Stockholm Craft Fair 2015. (Foto Katriina Seppala)

Bilden i inläggets topp: Verk av Petronella Eriksson och Simon Westlin från metallformgivarna på LOD. (Foto Christian Habetzeder)

The post Idag öppnar Stockholm Craft Fair! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Missa inte att se Eva Davidssons pågående utställning Ishô-dräkt som finns på Konsthantverkarna i Stockholm just nu. Jag blev oväntat tagen,  berörd och mycket inspirerad av Evas sätt att kombinera svenskt  och japanskt dräktbruk med de olika hantverksteknikerna, här i en så välgjord och fin kombination.

Främst den japanska shiboritekniken är använd i de många olika plagg hon presenterar, och se hur fantastiskt fint de smälter ihop med svenska detaljer som dräktliv, broderier och detaljer som virkade muddar och väskor. Exempelvis låter hon också traditionellt rosentyg bli shiborifärgat, ett ljuvt möte som resulterar i en vacker kimonojacka.

Dräkter som alla varvar japanska shiboritekniker, färger och snitt på kläder med svenska dräktdelar, färgställningar och tekniker. Eva Davidsson ligger bakom utställningen Ishô-dräkt på Konsthantverkarna just nu. (Foto Kurbits)

Det blir aldrig för mycket eller för övertydligt, istället lågmält och mycket vackert. Häpen över resultatet och de många olika ingångarna i de fyra grupperna av plagg. I utställningen finns en text från Eva, som jag tycker säger mycket om hur ett sådant här möte kan komma till stånd, när ens specialkunskap och intresse får fritt spelrum och tillåts landa i frågan ”tänk om?”

Under en period reste jag ofta till Dalarna. För en textilintresserad person är det lätt att fascineras av dalarnas folkdräkter och alla de plaggdelar de består av. Jag älskar blandningen av mönster och färg. Rutigt, blommigt och randigt på en gång. Rött, grönt, gult och rosa. Kombinationen av tekniker och material. Under samma period studerade jag japansk dräkt på Stockholms universitet och gjorde en resa till Japan. Intressant nog finns många beröringspunkter mellan hur man klädde sig förr i Sverige och Japan. Givetvis också många skillnader. I Japan var ullfibern länge helt okänd. Likaså teknikerna stickning och virkning. Jag började fundera på hur plagg skulle sett ut om de båda kulturerna tidigt hade haft kontakt. Hur hade japanska mönster applicerats på svenska dräktsnitt? Hur hade i Sverige vanligt förekommande material och tekniker använts i Japansk dräkt?

Utställningen består av olika grupperingar av dräkter, alla där blandningen av japanskt och svenskt genomsyrar hantverket. (Foto Kurbits)

Blus, snörliv och sjal i shiboriteknik, visst känner vi igen dräkten fastän färgställningarna och teknikerna är andra än de konventionella? Av Eva Davidsson just nu. (Foto Kurbits)

Även om upplevelsen av dessa dräkter först och främst är just beundran över det vackra och okonventionella i tekniker och blandning tar också utställningen hand om en alltför aktuell fråga just nu på ett tydligt och mycket vänligt vis: det finns inget som är helt svenskt i vår dräktkultur eller folkkonsttradition, vi ingår precis som överallt annars i en global gemenskap där vi tillåts blanda och ge av våra kulturer.

Mycket av det vi kanske upplever som just traditionellt svenskt är oftast det som är allra mest förekommande i estetik och uttryck över världen. När tekniker och traditioner ligger så nära till hands förenas exempelvis japanska mönster på det lättaste vis på svenskt dräktsnitt. Det ser vi ju med egna ögon i det här exemplet, även om det inte är något vi sett tidigare, eller hur?

Gammalt folkdräktsliv från Rättvik, i kombination med tvåfärgsvirkade muddar. Av Eva Davidsson, ur Ishô-dräkt. (Foto Kurbits)

Kjol i sachikoteknik, muddar i tvåfärgsvirkning och jacka i shibori och maskinstickning. Längst bak broderad kimonojacka med traditionellt midjeband, obiage, i siden och ullsjalar. (Foto Kurbits)

Dräktdelar för herrar, jacka i ull och alpacka med virkade ärmar, av Eva Davidsson. (Foto Kurbits)

Av Eva Davidsson har vi tidigare bland annat sett hennes uppskattade och populära lampor, se här. Det är dock första gången som jag ser den här delen av hennes hantverk och kunnande, och jag hoppas verkligen att den här utställningen får möta fler ute i landet, får landa på fler ställen, det är den värd. Passa på ni som bor i eller har vägarna förbi Stockholm, utställningen på Konsthantverkarna är öppen till onsdag 28 oktober.

Tvåfärgsvirkade skor i ull, av Eva Davidsson. (Foto Kurbits)

Detalj av en av Eva Davidssons dräkter, där kimonoblusen är gjord i hampa med broderier på. Resten av dräkten har kjol och skärp i shiboriteknik i ull, liksom muddarna som är gjorda iktatteknik och stickning. (Foto Kurbits)

The post Svenskt och japanskt dräktbruk i berörande blandning appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Idag öppnar affären! Nätverket Folk och Form har under hösten samlat och valt bland allt spännande som Västra Götaland har att erbjuda inom slöjd, konsthantverk och småskalig design.

En audition i november gav att nu över 50 hantverkare säljer 150-talet egenproducerade föremål med start idag, imorgon lördag och på söndag. Folk och Form [affär] är en pop-upbutik inför julklappsracet som första uppdrag.

Tommy Hansson och hans smidda kapsylöppnare och ljushållare finns på Folk och Form [affär]. (Foto Folk och Form)

Tryckt handduk av Mai D’arcy. Verk av henne liksom 50-talet andra hantverkare finns i Folk och Forms affär i Göteborg i helgen. (Foto Folk och Form)

Nätverket Folk och Form är ett samarbete mellan Konsthantverkscentrum och Slöjd i Väst och ytterligare kreatörer i Göteborgsområdet, och fungerar som en kreativ mötesplats för slöjd, konsthantverk och design. Folk och Form [affär] är ett koncept som ska kunna skalas och flyttas till olika platser i länet, första upplagan av affären håller till på Fritidsagenturen.

Är du i Göteborg i helgen? Här är ett axplock av vad du kan hitta i handgjord eller småskaligt producerad väg – halleluja! Kolla in här för alla medverkande slöjdare.

En för Kurbitsläsaren bekant slöjdare, Ulrika Roslund Svensson och här en av sina sina täljda fåglar. (Foto Folk och Form)

Slöjdens nestor Knut Östgård är också med! Här ett av hans magiskt fina skrin som kommer att finnas på plats. (Foto Folk och Form)

Om du är ivrig på att besöka affären (klart du är!) kan du göra det idag från och med klockan 12.00. Öppningsdagen bjuder också på en spännande performance av ljud- och videokonstnären tillika hemslöjdskonsulenten Niclas Hallberg, kolla här!  -  och mingel och öppet ända fram till midnatt. Mer information om öppettider och plats finns här! 

Stickade vantar i alpackaull av Solveig Larsson – varmt för händerna i helgens affär. (Foto Folk och Form)

Ytterligare en Kurbitsbekant! Sofia Magnusson med sin smarta verksamhet The Folklore Company, broderikit så som du vill ha dem! (Foto Folk och Form)

Här är ett nytt samarbete mellan stickaren och formgivaren Anna Bauer och keramikern Eva Zethraeus, vilket dreamteam! Annas stickade mönster hamnar alltså på Evas keramik. Också bilden i inläggets topp. (Foto Folk och Form)

Textilhantverkaren Anitta Vanhapiha har vävda kuddar och filtar på plats i helgens affär. (Foto Folk och Form)

Och sista bilden – keramiker Charlotta Klingström, säljer cylindrar och skedar. (Foto Folk och Form)

The post Folk och Form öppnar affär! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Det börjar förstås dra ihop sig med klapparna, men här är ett fint tips att önska sig eller att ge bort om det hinns med. Boken Sticka sjalar, halsdukar och lite till av Erika Åberg. Nu är jag ju som ni kanske vet ingen stickare, men jag läser stickböcker ändå. Speciellt om de är välgjorda och skrivna med ambition att förmedla något kring hantverket i stort. Och så jobbar ofta Erika.

Erika Åbergs stickbok har fokus på sjalar, halsdukar, kragar och lite till. För stickaren i din närhet, eller till dig själv – här finns inspiration och beskrivningar. (Foto Malin Nuhma har tagit bokens alla vackra bilder, här avfotade av Kurbits)

Det vet jag inte bara på grund av resultatet i den här stickboken, jag känner Erika väl, vi arbetar ihop i olika projekt kring det handgjorda skapandet. Och just därför läser jag den här boken, för jag vet få som brinner så mycket för stickning och kunskapsspridande kring stickning som Erika, och jag vet (nästan) inte heller hur ett möte skulle se ut om det inte vore en stickning inblandad, hon har alltid något pågående i väskan, ofta i just dessa ljuvliga modeller eller färger i gång. Hon är alltså den mesta stickaren jag känner och hon är väldigt engagerad i sitt hantverk. Jag blir dessutom väldigt inspirerad att själv komma igång, jag kommer på mig själv att tänka ”men, hur skulle det vara om jag gjorde en sån här? Eller den här?” En bra känsla, lite adrenalinpåslag förenat med förväntan – ni känner säkert igen den.

Grundligt. En ingång i materialet finns med i boken, ull, alpacka och lin används i Sticka sjalar, halsdukar och lite till av Erika Åberg. (Foto Malin Nuhma/avfotat Kurbits)

Det här är Erikas andra stickbok,( se här)  här är hon själv bakom utformningen av plaggen; sjalar, halsdukar och kragar. Hon står därför också förstås bakom alla beskrivningar och berättar också en hel del om de material hon använder i boken, ull, alpacka och lin, samt hur du sköter dina stickade plagg. Det här är inte en grundbok i stickning men här finns ändå lite tips och tankar kring provlappar, garnval, montering, verktyg och efterbehandling.

Materialval, verkygsval, känsla för garn och behandling, allt finns med förutom beskrivningarna till plaggen. (Foto Malin Nuhma /avfotat Kurbits)

Och på det följer sedan de 22 beskrivningarna – halvvantar, linsjal, näverstickad halsduk, näverkage, alltidvantar och halvvante, sotarmössa, revlingar. Det är en relevant och tydlig bok som är vackert uttänkt, de vackra bilderna, tagna av Malin Nuhma, visar också ett inspirerande Gotland där Erika bor, med inslag av både ett och annat får och en alpacka i miljö så att säga.

Sticka en björmössa till någon du tycker om! Ur Erika Åbergs bok Sticka sjalar halsdukar och lite till. (Foto Malin Nuhma/avfotat Kurbits)

Närheten till materialet är påtaglig i dubbel bemärkelse – både i redovisningen av djuren och garnet och Erikas omsorg i stickningen. Det här är en fin bok, fylld med inspirerande modeller att sticka själv, till dig själv eller till någon du tycker om – sätt igång vetja! Jag avslutar med Erikas egna ord, som säger mycket om den ambition hon har av att inspirera och lära ut. Och att ta på allvar.

Det kan verka trivialt. Bara en halsduk liksom. Ett par halvvantar och en mössa. Inte så noga. Men alla som handarbetar vet att det är just vad det är. Noga och allvar. Inget förspillt eller i onödan. Men att det är noga och allvar betyder inte att det ska vara roligt. För det är det. Stickning är som livet, allt på en gång.

Julklappstips till dig eller någon stickare i din närhet! Sticka sjalar halsdukar och lite till av Erika Åberg. (Foto Malin Nuhma/avfotat omslag Kurbits)

The post Julklappstips: Sticka sjalar halsdukar och lite till appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Att använda slöjden som metod är något jag ofta är inne på och pratar om, ofta i just gerillaslöjdssammanhang, där politiska och samhällsengagerade åsikter och åtaganden gärna uttrycks med hantverk. Slöjd som metod för samtal och umgänge är också något som är relevant – speciellt kring möten med nya människor eller kulturer. Förra veckan träffade jag engagerade projektledare kring en satsning som handlar just om att få slöjden att bli en brygga till integration.

Jag var på Slöjd Stockholm och fick veta mer om deras pågående arbete för att välkomna asylsökande och passar här på att skicka den efterlysning som de har vidare till er Kurbitsläsare i Stockholmstrakten: Vill du vara med och välkomna nyanlända asylsökande med slöjd?

Slöjd Stockholm är samlingsnamnet för länshemslöjdskonsulenterna i Stockholms län och tillsammans med studieförbundet Ibn Rushd arbetar de just nu för att genomföra slöjdträffar för att med hjälp av slöjd skapa goda samtal och för att ge avbrott i vardagen på boendena. Just nu letar de slöjdare som pratar arabiska, dari, tigrinja, farsi eller somaliska. Gör du inte det går det fint att vara med ändå! Det går också fint att arbeta som volontär, målsättningen är att skapa så mycket verksamhet som möjligt för dem som söker asyl.

För att få in kunskap och intressenter i projektet finns det en enkät som Slöjd Stockholm gärna vill att du fyller i, gör det, och var med! Du hittar den här!  Från Slöjd Stockholms håll skriver man så här:

Syftet med projektet är att asylsökande ska få träffa oss som redan bott här ett tag, som förstår samhället och därmed kan ge en god introduktion till hur det är att leva i Sverige. Samtidigt ska vi lära mer om våra nya vänner. I det här projektet är slöjd och hantverk en metod som skapar utrymme för goda samtal.

Bilden i inläggets topp föreställer grepp och lock till tampade näverburkar, gjorda av slöjdaren Ramon Persson, läs mer här! Teknik och material är förstås oväsentliga, det är slöjdens gemenskap och kreativitet som räknas här.

The post Slöjd för asylsökande – vill du vara med? appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

I veckan hade isländska regissören Una Lorenzens dokumentär Yarn: The movie premiär på Göteborgs filmfestival. Många är vi som spänt väntat in denna film som sägs ska täcka in både stickning, virkning, aktivism, konst, lek och föreställning. Jag har inte haft möjlighet att se den ännu, ser fram emot att göra det!

Polska Olek skymtar förbi, liksom Cirkus Cirkörs föreställning Knitting Peace, och textilkonstnären Toshiko Horiuchi MacAdams virkade lekplats, om jag inte misstar mig. Kolla själva, här är trailern för filmen: 

YARN Trailer from Spier Films on Vimeo.

Så här skriver Göteborgs filmfestival om sin världspremiärvisning av filmen:

Garn är en naturlig eller syntetisk fiber och används ofta till vävning eller stickning, sysslor som spritts över hela världen där man stickar, syr och väver för att skapa textilier och prydnadsföremål. Men ur ett bredare och mer filosofiskt perspektiv, kan man se på stickning som på livet självt, hur det utvecklar sig och formar egna berättelser? Dokumentären Yarn filosoferar över och uppmanar oss att se våra relationer till vänner och bekanta som ett stort lapptäcke av händelser. Dokumentären rör sig från konstverk i New York och Polen till kläder på Island och till en teaterföreställning i Sverige, Yarn både utmanar och inspirerar med mycket värme och färgstarka historier.

Är du i Göteborg har du möjlighet att se filmen i festivalsammanhang, vi andra får vänta ett tag till innan filmen visas på andra ställen, så småningom på SVT, men det lär dröja. Följ Facebooksidan för mer information!

The post Kolla in Yarn: The movie! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Förra veckan hade jag möjlighet att träffa Maria Yvell, gerillaslöjdare som driver bloggen Virka Dygnet Runt, hon är en hängiven virkare och garntaggare. Vi pratade om garngraffiti och hade sedan tidigare påbörjat en genomgång av samtida gerillaslöjdare, vilka finns därute och vad arbetar de med?

En hälsning och pepp lämnades kvar efter en vårdvistelse nyligen av den här gerillaslöjdaren, med i gruppen Gerillaslöjdare Unite.

Vi diskuterade det så pass att vi insåg att det var läge att starta en grupp för att samla ett nätverk fullt med inspiration, samarbete och erfarenhetsutbyte. Sagt och gjort, ett par timmar senare var gruppen Gerillaslöjdare Unite född – gå med du med!

Maria satte ord på vår önskan med gruppen så här:

Gerillaslöjdare Unite är för alla oss som tycker om att sätta upp gerillaslöjd eller som vill börja. Det är ett forum för kontaktskapande, inspiration och gemensamma aktioner. Vi ser att det puttrar en rörelse av gerillaslöjdare runt om i landet. Här kan vi samlas för att inspirera varandra, dela erfarenheter och hitta ”partners in crime” när vi inte riktigt känner att vi vill bege oss ut själva. Välkomna!!

Ett av Marias /Virka Dygnet Runts verk, tidigare uppsatt på väg in mot Bagarmossen, vi bor båda längs Linje 17 i söderförort i Stockholm. Att ta del av Marias verk är en fröjd; jag blev lika glad varje gång solen dök upp från tunnelbanefönstret just till denna tagg. Placering och utförande är A och O säger Maria, som vill att varje tagg ska bjuda på en upplevelse. I julas var vi många i Bagis som jagade hennes nästintill 2 meter höga virkade polkagrisstång. (Foto Maria Yvell)

Så är du intresserad av att ingå i vårt nätverk kring gerillaslöjden? Varmt välkommen att ta del av vår grupp, vi är redan 75 utövare och intresserade som delar intresse för garngraffiti, craftivism, offentliga utsmyckningar – det jag gemensamt kallar för gerillaslöjd. Och mycket kan verkligen hända i gerillaslöjdens tjänst – Maria och jag träffades första gången i samband med en av mina föreläsningar, där kvällen resulterade i en lokal slöjdjunta här i Bagarmossen, se här! Själv har Maria taggat gatorna i garn sedan 2014, virkat har hon gjort sedan 2013.

Och nu finns alltså också ett ytterligare sätt att få kontakt med och utveckla sitt hantverkande, vi ses i gruppen hoppas jag! Här hittar du gruppen. Och Maria hittar du på på bloggen Virka Dygnet Runt, men också på Instagram med samma namn.

Ytterligare ett bidrag som finns i Gerillaslöjdare Unite – vi har bett de deltagande att dela med sig av sitt taggande. Var med du med!

The post Gerillaslöjdare Unite! Var med du med! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Idag firar vi internationella kvinnodagen, något som är viktigt och på riktigt för alla kvinnor världen över. Här på Kurbits firar jag genom att hylla mödrars, farmödrars och mormorsmödrars talang, kreativitet och jävlar anamma kring handarbete.

Den tysta kunskap som traderats genom historien är något som vi bör känna både vördnad och glädje över – du där, var stolt över att din mamma lärde dig sticka! Tänk att hon kunde visa dig!

Exempel på vacker restprodukt. Handledsvärmare och väska av material som blivit över, formgivningen är anpassad efter det man hade. Från Nordiska museets Folkkonstutställning. (Foto Mats Landin Nordiska museet)

Sett några generationsled längre tillbaka är det rentav fantastiskt hur kvinnor försett sina familjer med de kläder, filtar, handdukar och textilier de behövt, som en del av sin vardag. Och ofta inte bara löst den praktiska funktionen, utan också gjort det med estetiska ambitioner.

Titta bara på bilder exempelvis från Nordiska museets permanenta utställning Folkkonst här ovan, jag har visat dem förr.

Johanna Törnqvist använder sin mormors samling plastband och spetsar till nya halsband och armband. (Foto Johanna Törnqvist)

Så, respekt alla kvinnor! Generositet och ömsinthet och vördnad är vad vi visar våra handarbetande tanter, glädje och historisk omsorg är vad vi känner. Och respekt är också något vi tar med oss när vi nu förvaltar, omprövar, använder oss av och tar vidare den kunskapen in i 2000-talet.

Idag sätts handens arbete, möjligheten att göra själv och förmågan att för egen maskin tillgodose sina behov i bruk på ett mer genomgripande plan än på länge.

Något praktiskt, värmande eller funktionsfyllande. Något estetiskt tilltalande. Något politiskt utmanande eller ideologiskt bekräftande. Vi får faktiskt välja! Tack vare kvinnor i generationer före oss och deras kamp inte bara med stickor eller broderinålar har vi idag oerhörda möjligheter att använda oss av vårt kreativa handarbete precis hur vi vill och bestämmer.

Tack alla kvinnor för den kunskapen och erfarenheten! Vi gör vårt bästa här för att ta hand om traditionen i ert arv och föra det vidare till nya funktioner och nya material, såsom jag nog tror att ni hade velat.

Det här inlägget publicerade jag för ett par år sedan och det glädjer mig att se att det finns samma relevans fortfarande – gå ut och gör din röst hörd kring frågor om jämställdhet, rättigheter och hantverk just idag! Och har du tur ser du säkerligen en eller annan tagg på temat också – kolla in Gerillaslöjdare unite! för digital inspiration.

Craftivisten Lisa Anne Auerbachs budskap är solklart. Och hemstickat. (Foto Lisa Anne Auerbach)

God internationell kvinnodag! (Foto http://knithacker.com)

The post En hyllning till handarbetande kvinnor appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

För ett par månader sedan skrev jag om att den isländska filmen Yarn: the Movie skulle ha världspremiär på Göteborgs filmfestival, se här. Ni var många med mig som ställde frågan om filmen skulle gå att se någon annanstans. Så jag kontaktade filmens producent och frågade.

Det har nu lett till de mest fantastiska saker – för nu kommer Yarn: the Movie att visas igen i Sverige, och denna gång i Stockholm i egen, eller snarare i podden Görbarts regi.  Torsdag 19 maj 18.00 på biograf Zita – markera med stort kryss i kalendern för då blir det en kväll helt i stickningens tecken vill jag lova!

Polska Olek medverkar i filmen Yarn: the Movie med sin spektakulära och färgstarka virkning. Torsdag 19 maj kan du se filmen och vara med om en kväll i Görbarts tecken, i Stockholm. (Foto Yarn: the Movie)

Det är alltså också en kväll i Görbarts tecken, den podd om handgjort skapande som jag och Erika Åberg ligger bakom. Vi står nämligen för själva programmet för kvällen och vi guidar er genom kvällens program. Vi har gäster, samtal om stickning och om filmen – och fina priser! Du kan också sticka under hela kvällen – även under filmen då belysningen dimmas ner en aning.

Biljetterna till denna spektakulära kväll släpps om ett par dagar – allra lättast är att gå med i det här evenemanget >> . Där kommer all information att uppdateras löpande. Det här vill du inte missa!

Den isländska filmen av Una Lorenzen hade världspremiär i Göteborg i januari, och visas nu på Zita i Stockholm – 19 maj! (Foto Spier Films)

Svenska Cirkus Cirkör figurerar också i filmen, med sin föreställning Knitting Peace. (Foto Spier Films)

Liksom Tinna Þórudóttit Þorvaldar som också medverkar som en av garngraffititaggarna i filmen. (Foto Spier Films)

Följ vårt evenemang på facebook! Där finns all information du kommer att behöva för att köpa din biljett och vara med – varmt välkommen till Zita, hoppas vi ses!

The post En kväll om stickning och Yarn: the Movie appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Hej våren och alla fina presenter som kanske ska till när det firas på olika sätt. Gör själv eller köp av någon som har gjort det själv! Kolla exempelvis in Konsthantverkscentrums nätbutik, där det fylls på med en mängd handgjorda föremål mest hela tiden, men nu tycker jag det verkar som att de toppat laget med extra mycket fint.

Maria Holmbergs björkkrukor, en kär favorit för många, också för mig. I Konsthantverkscentrums nätbutik just nu. (Foto Maria Holmberg)

Nätbutiken har dryga året på nacken nu och jag gillar att man vågade steget där, klart vi kan handla konsthantverk på nätet, eller hur? Vet att det rådde lite tvivel kring det i början, men så inte längre. Här är ett antal av mina favoriter, kolla in själv! Här finns småskaligt, lokalt producerat och handgjort – bra gjort helt enkelt.

Vas i koppar av Jenny Kåberg. Finns i Konsthantverkscentrums nätbutik. (Foto Mette Ottosson)

Det här är ett nytt samarbete mellan textilkonstnären och stickaren Anna Bauer som står för de fina hönsestrikkmönstren och keramikern Eva Zethraeus, som står för själva muggen. (Foto Konsthantverkscentrum)

Keramikplatta, Liten ruta,  av Hanna Hyving, konsthantverkscentrum.se. (Foto Hanna Hyving)

Frida Mälarborns fantastiska fat! Galet vackert. (Foto Frida Mälarborn)

Ingrid Bärndals vackra silverskålar – super, eller hur? (Foto Ingrid Bärndal)

Sanne Dahlströms vas för en eller annan vårblomma kanske – i Konsthantverkscentrums nätbutik just nu. (Foto Sanne Dahlström)

Och till sist, Margareta Heijkenskjölds sjal – hon står för den vacka i inläggets topp också. (Foto Margareta Heijkenskjöld)

The post Bra gjort – kolla in konsthantverkscentrum.se appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Idag är Erika och jag på väg till Zita i Stockholm, för vårt stora event En kväll om stickning & Yarn: the Movie. Vi arrangerar en helkväll om stickning, virkning och hantverk och avslutar kvällen med filmvisning av den aktuella filmen som nu går att se på filmfestivaler runt om i världen. Med oss ikväll har vi en rad gäster som alla på olika sätt ingår i den hantverksvärld som vi vill skildra. Framtida gäster i vår podd, intressanta kreativa personer som vi vill rekommendera vår publik att följa.

Kvällen presenteras av Görbart Produktion, och ja, det är alltså vi, jag och Erika. Vi har under många år tillsammans och var för sig arbetat med att tänka och kommunicera kring slöjd och handgjort skapande. Vi insåg att vi delar övertygelsen om att det vi och slöjdare, pysslare, kreatörer, hantverkare gör är viktigt. Därför finns Görbart Produktion. Tillsammans gör vi inspirationsdagar, sådana här roliga event och inte minst – Görbart, en podd om handgjort skapande – som jag hoppas att ni lyssnar på och följer.

Här är vi! Jag till vänster och Erika Åberg till höger.

Och det är på grund av Görbart som jag postar detta inlägg. I vårt första avsnitt har vi med oss konstnären och kreatören Cilla Ramnek, vi pratar om kreativitet, om arbetsprocess, om hennes verksamhet och hennes sätt att skapa. I dagsläget har 5 266 personer lyssnat på det avsnittet – du hittar det här: https://soundcloud.com/g-rbart

Konstnären och kreatören Cilla Ramnek gästar vårt första avsnitt av Görbart – en podd om handgjort skapande. (Foto Görbart)

Vi vill gärna fortsätta spela in poddavsnitt med gäster inom det handgjorda skapandet eftersom vi tycker att det är viktigt. Vi vill sprida den kraft som finns i en kreativ process, vi vill visa att det spelar roll och att det till och med kan göra skillnad. Vi tycker det och vi vet att ni är många därute som håller med. Därför spänner vi bågen, vi gör ett event för att visa på detta, och vi satsar på en högkvalitativ podcast där detta får diskuteras och får ta plats. Men vi behöver din hjälp – vi letar nu samarbetspartners, företag, föreningar eller organisationer som vill vara med på vår resa. Vet du vilka dessa samarbetspartners är? Känner du dem? Jobbar du för dem? Är du en?

Tipsa oss gärna! Här kan du skicka ett meddelande till oss, eller så mejlar du till hej@gorbart.se.

Vi brinner för våra ämnen och för det handgjorda i stort, vi har god kännedom om dem vi pratar med och vi gillar verkligen vår publik. Hjälp oss att komma vidare i produktionen av Görbart – en podd om handgjort skapande, vår lista på intressanta gäster är lång och vi har bara börjat! Några av er kanske jag ser ikväll på Zita, er andra – hör av er, anlita oss eller tipsa andra om oss – vi gör allt görbart.

The post Vi gör allt Görbart – tipsa oss om samarbeten! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

På lördag är det International Yarnbombing Day och garntaggare över hela världen samlas för att sprida kärlek med garn på gatorna. Så också i Sverige!

På en rad ställen i landet pågår det förberedelser, ett tips är att gå med i facebookgruppen Gerillaslöjdare Unite! för att få lite mer koll på vad som händer. Har du själv evenemang inplanerade, tipsa gärna gruppen också!  Och använd gärna #gerillaslöjdareunite under dagen så kan vi ta del av varandras verk!

Över hela världen stickas och virkas det i offentliga rum på lördag, International Yarnbombing Day coming up! Bilden kommer från förra årets event. (Foto International Yarnbombing Day)

Så här skriver Maria från Virka dygnet runt och Gerillaslöjdare Unite! om lördagens aktiviteter generellt:

Gå ut själv, eller samla ihop ett gäng och gå ut den 11 juni och pryd platser, träd, stängsel och platser du länge funderat på, i garngraffiti. Är du gerillaslöjdare som inte använder garn, gör din grej!  Tänk litet, tänkt stort, tänk, budskap eller ”bara för att du vill”, tänk glädje, tänk – det här gör vi tillsammans!

Hittills vet jag om två organiserade event för dagen; ett i Stockholm och ett i Ystad. Följ med, ta med dig det material du har hemma, virka eller sticka i förväg eller dyk upp på de angivna platserna. I Ystad taggas stortorget in på lördag, var med och sätt färg på torget du med!

Förberedelserna i full gång i Ystad, där Annajohanna Månsson är en av arrangörerna av ”Sätt färg på stortorget i Ystad – International Yarnbombing Day. (Foto Annajohanna Månsson)

Och i Stockholm är det samling mellan  Skanstull och Tantolunden, följ instruktionerna i eventet här.

I Stockholm arrangeras också en gemensam garntaggning på internationella garngraffitidagen på lördag. (Foto Virka dygnet runt)

Har du något på gång inför lördagens gerillaslöjdande? Tipsa mig så uppdaterar jag inlägget med din aktivitet! Och glad taggning alla, sprid en massa garnkärlek över landet nu! För det är ju förstås fritt fram att tagga med garn därhelst du är!

The post International Yarnbombing Day – lördag 11 juni! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Efter ett uppehåll från bloggandet har det nu fyllts på med både inspiration och innehåll som jag ser fram emot att få dela med er framöver – ny termin betyder ju alltsom oftast till exempel Formex, inredningsmässan som ju gick av stapeln förra veckan med slut i helgen, det där känner ni nog till. För mig har mässan mer och mer blivit ett sätt att gå runt och träffa utövarna och företagarna så att säga;  hantverkare, slöjdare, formgivare och kollegor i branschen, och därmed också ett bra sätt att få lite koll på hur branschen mår.

Från en av mässans många inspirationsutställningar, Frosta Design med sina makraméknytningar i amplar och väggbonader var poppis i både utställningar och bland besökare.  Och trenden kring träet verkar hålla i sig. (Foto Kurbits)

Jag brukar återkomma till det märker jag. Det är utifrån den tid jag spenderar omöjligt att få helhetsgrepp på hela mässan, den växer och växer för varje år, vilket är imponerade. Om det blir bättre och bättre i produktväg med det är väl något tveksamt, men, många engagerade aktörer tillkommer trots allt och det ser jag som gott.

Jag instagrammade en hel del under mina två mässdagar, se gärna i det flödet också, @kurbitsmedia heter jag där. Och här har jag sammanställt lite favoriter, helt enkelt. Håll till godo! Jag kallar spaningen ”en slöjdnörd med faiblesse för mönster och textil och trä och keramik (eeh ja) kollar hantverk”. Och bilderna blev så många, så det här är till och med del 1 av 2.

Kul att vara igång igen, och verkligen roligt att du är tillbaka – välkommen hit!

Finska Tjockt stickar och virkar stort! Mattor, puffar, plädar – men också halsdukar. Allt för hand i olika kvaliteter av ull från finländskt spinneri. Kul! (Foto Kurbits)

Mönster, material- och färgprakt hos Klippan, nästan som alltid skulle jag vilja säga. (Foto Kurbits)

Ett annat material – populära Uashmama hade stilig monter; ”feels like leather, wash like fabric, made of paper” är ju deras slogan. Självförklarande – och fint! (Foto Kurbits)

En rejält gillad bonad på Instagram häromdagen, fantastisk, eller hur? Från briljanta The Folklore Company, jag har skrivit om det progressiva broderiföretaget med bas i Göteborg tidigare, kolla in de befintliga broderikiten, eller gör ditt eget! (Foto Kurbits)

Här är Sofia Magnusson som driver The Folklore Company, företaget som hjälper dig brodera vad du vill – kanske en Håkan Hellström-strof? (Foto Kurbits)

Apropå mönster, textil och färger. En av favoritmontrarna på ämnet  - Ulrika Gyllstads mixningar och matchningar av sina mönster, former och nyanser är en fröjd, här i en dov blågrågrön som var ljuvlig, och svårfångad! Bilden återger inte riktigt nyansen i verkligheten. Ulrika formger och trycker upp i Sverige, metervara men också i produkter. (Foto Kurbits)

Den stora inspirationsmontern var svårfångad på bild, men här finns den nystartade verksamheten Skryta och deras lampa representerad. Med bas i Göteborg och med samarbete med Stadsmissionen där låter formgivarna bakom märket återbruka restmaterial från bland annat Kasthall. Så otroligt mycket win-win tycker jag. Och med fantastiskt fint resultat. (Foto Kurbits)

Sista bilden för detta svep; min gamla arbesplats Konsthantverkscentrum var på plats på mässan, bland annat med Mia Schnitzler och hennes företag Klei Studio. Konsthantverkscentrum är ju en stiftelse med runt 800 anslutna, så där finns mycket fint att hålla koll på. (Foto Kurbits)

Nej jag ljög, här är sista bilden, och det apropå bilden i inläggets topp. Dessa ljuvliga mattor är gjorda av Josefin Gäfvert, som med sin vävning gestaltar sig själv och sin omgivning på ett spännande konstnärligt och hantverksmässigt vis. Josefin Gäfvert var representerad i utställningen med nyutexaminerade studenter från i våras, utvalda av Stefan Nilsson. (Foto Kurbits)

The post Formex, slöjd och hantverk del 1 appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

På lördag finns det möjlighet för alla ni som bor eller befinner er i Umeå att vara med och garnbomba fasaden till Ordenshuset i stan. Hela huset ska kläs in och det med hjälp av en massa garn. Var med och hjälp till du med! Du kan sticka och virka bidrag, samt vara med och slakta den 400 meter långa halsduk vars material bland annat ska ingå i taggningen.

Det är NBV i Umeå som bjudit in garntaggaren och gatukonstnären Julia Riordan, som jag skrivit en del om tidigare, se här  - Julia taggar runt om i landet, och gör installationer i garn liksom med hjälp av sprayfärg. Nu är hon på plats i helgen för att hålla workshop och även för att färdigställa själva fasaden. Läs mer om evenemanget här! 

Kulturhuset i Vällingby har numera den här utsmyckningen – den färdigställdes förra veckan och är signerad Julia Riordan. (Foto Julia Riordan)

Och ni som är i krokarna, gå förbi och se hur huset får annan karaktär under söndagen. Garanterat färggrant och fint. Julia avslutade i förra veckan en maffig installation på Kulturhuset i Vällingby, se så spännande! Kolla också in sajten, där hon också lämnat spår av garn efter sig.

Hon blandar ofta färg och garn i sina offentliga arbeten, se mer av detta verk och annat som hon gör på instagram, @juliarioknit - det är därifrån dessa två fantastiska bilder kommer.

The post Umeåbor – garnbomba med Julia Rio i helgen! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.